Lade spår åt hundarna kl 8 imorse och började spåra en och en med dem kl 12.

Arracc min prins hittade spåret på 1 sekund men hade lite problem att följa det, lite ringrostig kanske. Men lyckades ta sig fram till klöven under 4 min.

Triccsie min prinsessa också lite ringrostig och fattade inte riktigt vad vi höll på med där ute, men hon lyckades tillsist hittade det och kom fram till klöven under 5 min.

Zeccita bångstyrig drottning ville först bara gå ut på prommenad men fattade tillsist vad jag ville så hon tog sig igenom allt efter mycket om och men på ungefär 2 min.

Accina min lilla tjockis hon är pensionerad nu men va fan, man ska leva tills man dör, eller hur? Så hon fick givetvis också ha lite roligt och det gick snabbt som FAN! Under 2 min hittade hon klöven. Hon blev helt galen och skit glad och bara skrek rak ut när hon hittade den.

Man pratar om att hitta sin egen stil, innebär det att man ska leta efter den?

Jag har alltid antagit att den ska komma utav sig själv, jag har ingen egenstil antar jag.

Jag orkar verkligen inte leta utan förutsätter att den kommer till mig en vacker dag när jag minst anar det och puttar till mig lite extra för att jag ska förstå att den kommit.

Tack på förhand Min Egna Stil!

Det har inte blivit så mycket jobb nu på sista tiden (vad nu "sista tiden" innebär?)

så jag har haft sjukt tråkigt eftersom jag även blev klar med första momentet till skolan hur fort som helst. Ush, att jag ska vara så bra lixom, skoja.

Så jag har tagit mig tid till att redigera mina vänner foton (dem som bett mig förstås) så att jag har något vettigt att göra. Det är så svårt att redigera mobilbilder men det är bara att göra sitt bästa och försöka få dem så som dem vill ha dem, de brukar inte ha så höga krav faktiskt.

Men jag vill också passa på att säga till mina vänner att:

Glöm inte att ni är vacker som ni är! Med allt det innebär, skavanker har vi alla och åldras gör vi alla med.

  Massa kärlek till er!   

Vår systemare har gått sönder! Vår bebis! Förhoppningsvis kan vi laga den framöver men det innebär att vi inte kommer att få ta några kort på fiskningen.

Jag kom ju på att jag har en webcam och kom mig för att ta några kort, precis som en äkta fjortiz. Skoja, men det är lite B att inte kunna använda en riktigt kamera, faktiskt så suger det!

     Tog och moderniserade mina leggins, vart sjukt nöjd faktiskt! 

Ikväll åker vi till Sollefteå och fiskar lax or as I say:

fixar lax!

Eftersom det där ordet "fiskar" inte riktigt vill låta helt rätt i min mun. 

Förra gången gick det så där med lax fiskningen, det var en harr, en liten jävla harr som vi sedan glömde i bilen så ingen ville äta den.

Men jag var ju så klart glad eftersom det var jag som fick den!

Att fiska stora fiskar väcker många minnen tex som när jag och min bästa barndomskompis gick ner till fiskodligen och skulle fånga oss en regnbåge.

Vi hade med oss en hemma gjord jättekrok som vi gjort utav en bit av en sådan där man flyfter stockar med och sedan ett brännbollsträ.

Det tog oss flera timmar att få upp den där jäkla fisken och jag tror att vi var runt 9-10 år sedan runt 12 på natten så började våra föräldrar undra vart vi tagit vägen så de såg våra cyklar utanför fiskodlingsgrinden och trodde det värsta, att vi hade dunknat.

Men precis så kom vi dragandes på den där jätte stora regnbågen i den gigantiska kroken. 

När vi väl hade fått upp fisken så tog jag slagträt och slog fisken i huvudet flera gånger, slog och grät, grät och slog medan min kompis stod och asgaravde brevid mig.

Vilken jävla syn!

När vi kom hem och min kompis pappa skulle rensa den så var den INTE DÖD!

Hjärnan måste ha vart mos men den levde stackarn.

Ett hemskt roligt minne!